Om man tänker sig att allt som vi utför är ett beteende som orsakas av olika stimuli utifrån eller inifrån blir det ganska tydligt. Ett exempel på ett yttre stimuli kan vara en hare som springer framför hunden eller att matte hämtar ett koppel. Ett inre stimuli kan vara hormoner som får en individ att bete sig annorlunda än normalt.
Det finns två orsaker till att man utför ett beteende:
1. att uppnå någonting, eller
2. för att undgå någonting.
Detta innebär att det man utför som ger utdelning, ger i sig en tillfredställelse, som i sin tur gör att frekvensen på det som utförs ökar.
På samma sätt blir ett beteende som inte fungerar mindre frekvent för det finns ju ingen anledning att göra på det sättet. Det är detta vi utnyttjar då vi arbetar med inlärning. Man kan välja att bestraffa/korrigera fel beteende för att få dem att minska i frekvens eller så fokuserar man på det som är bra och ser till att detta lönar sig för djuret att utföra. Då kommer det att upprepas!
Med positiv förstärkningsträning har man valt att försöka få fram en högre frekvens av det man vill ha och detta gör man genom att belöna djuret där det gör rätt eller utför något som vi önskar.
Situation:
Tänk er två personer som står och pratar med varandra, båda personerna har varsin hund som också vill hälsa på varann. Hundarna tjafsar och drar i kopplen. Ägarna blir irriterade och säger:-SITT , sluta, lägg av osv. Hundarna lyssnar inte direkt och till slut får de en korrigering med ett ryck i kopplet så att de kommer av sig. Båda hundarna känner att stämningen är lite tryckt och sätter sig ner för att inte råka i trubbel. Mattarna tar tillfället i akt och fortsätter att prata.
Till slut kan den ena hunden inte hålla sig längre utan han studsar upp och situationen börjar om.... Mattarna får ingen ro att prata och kommer överens om att de ringer varann senare. De lämnar och går var och en hem till sitt.
Tänk igenom, lärde sig någon något av detta? Kanske lärde sig ägarna att detta inte fungerar så bra, men kommer det att bli annorlunda nästa gång de träffas? -Nej, jag tror inte det.
Hur skall man då göra för att kunna få i lugn och ro möta en vännina för att snacka en stund?
Med positiv inlärning skulle jag först och främst tränat på små delar i en miljö som gör det lättare för hunden att göra rätt. Kanske hade jag arrangerat en situation där avståndet till den andra hunden var lite större, allt för att göra förutsättningarna lite lättare. Då hunden för ett ögonblick klarade av att kanske titta på mig, sätta sig ner eller kanske till och med kanske lagt sig ner, hade jag varit mycket snabb att belöna för detta. Jag hade också sett till att belöningen levererades på ett sätt som förstärkte hundens position. Till exempel hade jag böjt mig ner och gett belöningen nere vid marken om hunden lagt sig ner. Så länge hunden håller den lugna attityden hade jag fortsatt att belöna på ett lugnt sätt, med mat, smek och en lugn berömmande röst. Det är inte lätt att göra rätt om man inte har fått det förklarat för sig vad som är rätt... Är det så att hunden vill fram till den andra hunden kan jag även använda rörelse emot den andra hunden för att belöna rätt lugna beteende hos den oroliga hunden. Är du lugn får du gå fram, är du orolig, drar i kopplet, tjatar då går vi antingen bakåt eller stannar. Jag har kontroll på konsekvensen av vad hundens beteende leder till.
Personerna i exemplet ovan uppmärksammar överhuvudtaget inte för hunden att den gör rätt då den ju faktiskt sätter sig ner och detta är ett vanligt misstag vi gör.Vi utgår ifrån att hunden skall förstå att, så länge den inte blir bråkad med så gör den rätt.
Tänk på det som att hundens/ kattens liv med oss och våra regler är som ett pussel. Vi har lagt rabarber på kartongens framsida med den färdiga bilden men hunden har inte en aning om hur bilden skall se ut.
Ge hunden en chans att kunna erbjuda rätt beteende genom att vara duktig på att berätta för den med tydliga signaler när den gör rätt!