Kattens kommunikation

Tamkattens sociala struktur och kommunikation.

Jenny Marek

Individuell litteraturstudie inom distanskursen “Djurens kommunikation 2” (ETE282), Vt-2007.

IFM Biology, Linköping university, SE-581 83 Linköping

Abstrakt

Min rapport tar upp kattens komplexa sociala struktur i ett samhälle som ofta tvingar ihop flera katter på gemensamma ytor. Först går jag in på gruppens uppbyggnad och struktur och sen över på de olika sätten att kommunicera. Visuella, taktila, hörbara och kemiska signaler tas upp.

1.Introduktion

Vi skall vara stolta över att ett så självständigt och anpassningsbart djur som katten har valt att dela sina liv med oss. Katten är till skillnad från oss och hunden ett solitärt levande djur som i vilt vuxet tillstånd kan välja att leva i grupper (om fodertillgången är tillräcklig). Dessa grupper är uppbyggda av familjemedlemmar som alla har som uppgift att hålla inkräktare borta. De jagar ensamma och deras mål är att undvika andra katter. Detta sätt att leva innebär i praktiken att katten har många sätt att uttrycka sig på då det gäller att hålla andra på avstånd. Däremot har de inget behov av att tillhöra en flock som bygger på rangordning, dominans och underkastelse, så deras sätt att lösa en uppblossad konflikt är mycket begränsad och endast till för de individer som ingår i den närmsta gruppen. (1). På en föreläsning om kattens kommunikation av Sarah Heath sa hon något som har fastnat i mitt minne. – En katt har tusen möjligheter att säga: ”Gå bort”, – men inget ord för ”förlåt”.

2. Den sociala strukturen

Katterna känner igen varandra och är mycket väl medvetna om någon utifrån försöker komma in i reviret. Det första mötet innebär så gott som alltid en aggressiv attack för att jaga bort inkräktaren.. Den domesticerade katten som plötsligt utsätts för att en ny individ flyttas in i hushållet försöker initialt att jaga bort den, men då det inte går kan den successivt med tiden lära sig att tolerera nykomlingen. Det finns inget samband mellan kön och nivå på aggression mellan de båda könen om de är kastrerade. (4) Det finns inga tydliga studier på om det finns någon skillnad för de olika könens möjligheter att fungera ihop. Detta verkar vara mycket individuellt. (2) Däremot finns det undersökningar som visar på ett större socialt utbyte mellan katter som är syskon eller andra jämnåriga som växer upp tillsammans. Detta tros bero på att en vuxen katt inte har något fysiskt behov av lek och den unga katten upplevs då som extra påträngande då den gör fysiska närmanden. (3) Den vuxna katten försöker i det längsta att undvika fysiska konfrontationer och har därför utvecklat ett mycket nyanserat varningssystem då den försöker att öka avståndet till en uppblossande konflikt. (3)

De katter som har en positiv relation med en eller flera katter uppvisar detta genom att putsa och gnida sig mot den andra individen. Svaras detta upp av den andra är relationen ömsesidig. Här finns det inga skillnader mellan preferenser gällande kön. Dessa sociala förhållanden håller livet ut. Kattgrupper kan forma hierarkier som inte alltid är i nedgående linje och en dominant katt kan uppträda mycket aggressivt mot en av lägre stående rang. (4).

3. Kommunikation

3.1 Visuella signaler:

Dessa signaler åstadkoms med hjälp av kroppshållning, svansens position, öronens ställning, huvudposition, rest ragg, en stirrande/undvikande blick, stora eller små pupiller där ögonen är slutna, halvslutna eller vidöppna spelar en stor roll. Även övriga rörelser, om de är avslappnade eller spända mm. (4) Är kroppen bakåtlutad eller förberedd på flykt? Långsamma rörelser är nödvändiga om man vill undvika en närstående konflikt. För att ge sken av att vara större och farligare än den är, står ofta en hotad katt med sidan vänd mot hotet. Raggen är rest, svansen uppburrad och allt detta för att se stor och farlig ut. Synas bluffen och katten blir tvingad till reträtt tar den sig mycket sakta i sidled därifrån. De mer finstämda signalerna syns i ansiktet, stora pupiller tyder på en uppjagad individ, och är pupillerna mindre kan man utgå ifrån att känslostadiet är avslappnat. Blinkningar kan användas mellan två katter för att söka ett lugnande svar. Detta sker även mellan katter och dess människa. En stirrande blick kan i sin tur innebära en utmaning. Svansen används inte bara för att hålla balansen, den används även till att visa om man är vänligt inställd. En hög svans med en avslappnad böj på längst ut föregår ofta ett vänligt bemötande av en katt som vill stärka sin kontakt med den som blir mött. (1). Står däremot hela svansen som en båge fram över ryggen är inte katten lika trevlig, detta är ett tecken på offensiv aggression. Hålls svansen lågt och börjar vifta fram och tillbaka skall man sakta dra sig undan då detta tyder på att katten är i känslomässig konflikt. Ökar tillståndet ökar även hastigheten på svansen och positionen blir högre.

Öronen hålls lägre vid aggression och de vinklas framåt då katten är avslappnad. En rädd katt med öronen ner skyddar samtidigt öronen för eventuell skada. Kattdjur har inte sällan markeringar, (som till exempelvis lokattens tofsar) för att tydligt kunna kommunicera med sina öron. Morrhåren på en avslappnad katt hänger samlat åt sidorna, medan en rädd eller arg katt buntar ihop dem och de strålar ut bakåt mot ansiktet. Är de framåtriktade och utfällda som en solros har du en nyfiken katt redo för aktivitet.(2) Det finns nio, av oss erkända, olika ansiktsuttryck och ungefär 16 olika svans och kroppsställningar. (3)

3.2 Taktil kommunikation:

En katt som umgås med de individer den känner sig trygg med och vill upprätthålla sin relation ligger gärna nära, stryker sig emot andra, putsar på en annan individ, berör nosen på den andra med sin egen nos. Man kan även se katter i det vilda som väljer att ligga nära och den enda orsaken till detta borde vara att upprätthålla sin sociala kontakt med de andra. Katter som stryker sig mot varandra gör samma

sak och i studier som gjorts kan man inte se någon skillnad i beteendet mellan de olika könens förfarande gällande att vara den som blir mottagaren eller om man är den som aktivt stryker sig. (4)

3.4 Hörbara signaler:

De ljudliga signalerna som används är till för att kunna kommunicera över distans och även för att stärka banden inom den närmaste gruppen. Detta är extra viktigt för de djurslag som jagar nattetid och i skymning. Lever man som en territorial individ i grupp är det viktigt att kunna uttrycka sig nyanserat. (4) Forskare har kunnat särskilja upp till 16 olika ljud som används. Vi vet fortfarande ganska lite om vad de olika ljuden exakt betyder. De yngre använder generellt sin röst mer än en vuxen individ. (1) Vissa raser använder rösten mer än andra.

Enligt beteendeforskaren Michael Fox består kattens språk av tre kategorier: mumlanden, vokala ljud  och högintensiva ljud. Till mumlandets kategori ingår de mjukare ljuden som används vid hälsningar och kommunikation med sin avkomma. Dessa ljud frambringas med stängd mun. Spinnandet ingår i denna kategori. (2) Kattens spinnande har många olika orsaker och varianter. Katten spinner då den har det bra hos sin ägare, leker, och då den ger di åt sina små, men den spinner även då den har ont eller är i ett skräckslaget men passivt tillstånd. Detta tror man handlar om att katten försöker lugna sig själv. (1) Vokala ljud används vid speciella tillfällen. Då har katten en öppen mun och uttrycker förvirring, klagan eller för att ställa krav. Detta språk kan bli mycket fint utvecklat hos katter som lever med människan. De högintensiva ljuden är reserverade för andra katter. Munnen hålls spänd och öppen och då formen på munnen förändras ändras även ljudet. Till denna kategori hör spottandet, fräsandet, skrikandet och parningsskriken.(2)

3.5 Kemiska signaler:

Urinmarkeringen ingår fundamentalt i kattens kommunikation. Även om den oftast kopplas ihop med den fertila hankatten, använder även honor och kastrerade katter denna metod. Det är ett mycket effektivt sätt att tala om vad katten har för fertil status, rank, hälsa och hur lång tid det gått sen den var på platsen. Då markeringsfrekvensen går upp när katten befinner sig på okänd mark, tyder det på att den utför markeringen för att lugna sig och för att hålla andra på avstånd. Då katten har markerat på ett ställe behöver detta senare ”fyllas på” då informationen ändras med tiden. Katten står vid markeringen upp med en uppriktad svans som darrar lite, därefter skvätts urinen på en vertikal yta som är lätt för en annan katt att avläsa. (3) Katten kan även lämna sin avföring som en signal för andra att hålla sig borta från territoriet. Generellt täcks avföringen över för bland annat parasitkontroll men om den lämnats liggande öppet, sker det oftast i revirets utkant. (4) Katten har även möjlighet att klösa högt upp mot en vertikal yta för att påvisa sin storlek. Dessutom har den körtlar som utsöndrar feromoner i trampdynorna, som även de ger ytterligare information om vilken individ som varit där. Samma körtlar används då katten t.ex. står och trampar i soffan eller i ägarens knä. Katten har även samma möjlighet att stryka sitt huvud och mungipor mot platser som skall tillhöra deras revir. (2)

4. Summering

Min uppsats går igenom kattens sociala komplexitet. Jag går igenom dess sociala grupperingar kontra dess ensamlevande natur. Därefter går arbetet in på kommunikationen mellan individerna och med människan. Deras olika sätt att kommunicera tas upp, deras kroppspråk, de taktila signalerna, de hörbara, och de kemiska sätten att informera utan att behöva vara närvarande själv.

5. Referenser

(1) Bowen Jon, Bvet Med MRCVS Dip AS (CABC) Heath Sarah, BVSc MRCVS Dip ECVBM –CA

(2005) Behaviour Problems in Small Animals. Practical Advice for the Veterinary Team.

(2) Fogle Bruce DVM (1991) I huvudet på en katt 

(3) Heath Sarah BVSc MRCVS Dip ECVBM-CA (1993) Why Does My Cat…?

(4) Horwitz Debra,DVM DipACVB,Mills David, BVSc MRCVS, Heath Sarah BVSc MRCVS (2002)

BSAVA Manual of Canine and Feline Behavioural Medicine